Digitaliseringen av domstolsprocessen.
Regeringens proposition (2019/20:189) om digital kommunikation i domstolsprocesser, som blivit lag den 1 januari 2021, medför nu att en stämningsansökan i tvistemål och andra ansökningar enligt rättegångsbalken ska få göras digitalt. Ansökan ska i sådant fall skrivas under med en avancerad elektronisk underskrift. Propositionen har även medfört att rättegångsfullmakter ska få utfärdas i digital form och skrivas under med en avancerad elektronisk underskrift.
Den avancerade elektroniska underskriften ska vara av sådan variant som avses i artikel 3 i förordningen om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden.[1] Enligt författningskommentaren till den nya bestämmelsen i 33 kap 1 a § Rättegångsbalken (RB) bör de elektroniska underskrifter som för närvarande används i Sverige via tjänsterna för e-legitimationer, t.ex. bank-id, generellt anses uppfylla kraven för avancerade elektroniska underskrifter.
Genom införandet av 33 kap 1 a § RB kan nu de ansökningar som enligt RB ska vara egenhändigt undertecknade skrivas under med en avancerad elektronisk underskrift. Detta inkluderar stämningsansökan i tvistemål enligt 42 kap 2 § tredje stycket RB. Att en ansökan ska vara egenhändigt undertecknad innebär att den måste innehålla en namnteckning med penna på papper. I och med lagändringarna kan dock en sådan underskrift ersättas med en elektronisk variant, så som bank-id, vilket förenklar processen. Syftet med lagändringarna har varit att ta bort eller modifiera de formkrav som stått i vägen för en digitalisering av domstolsprocessen. Av samma anledning kan därför rättegångsfullmakter, som även de ska vara egenhändigt undertecknade, nu upprättas och skrivas under elektroniskt. Möjligheten har lagstadgats genom en ändring av 12 kap 8 § RB, som nu anger att en fullmakt som skrivs under elektroniskt ska så göras med en sådan avancerad elektronisk underskrift som avses i artikel 3 i nämnda EU-förordning. Förut behövdes en skriftlig fullmakt visas upp för rätten i original när ombudet för första gången förde talan i målet. Nu kan istället en elektronisk fullmakt ges in till rätten första gången ombudet för talan i målet.
Genom ett tillägg till 12 kap 9 § RB framgår det att en elektroniskt underskriven fullmakt ska ges in på ett sådant sätt att rätten kan kontrollera att fullmakten inte är återkallad av parten. Exakt hur den ska ges in för att rätten ska kunna kontrollera detta framgår dock varken av övervägandet eller författningskommentaren till bestämmelsen. Tidigare har en skriftlig fullmakt fått visas upp i original, varpå en återkallelse av den har varit okomplicerad. Författningskommentaren anger dock att om ett ombud en gång har styrkt sin behörighet genom en elektronisk underskriven fullmakt, ska en återkallelse av den digitala fullmakten ske i enlighet med sedvanliga regler i 12 kap 18 § RB. Detta innebär att en återkallelse inte gäller mot rätten eller motparten innan de har upplysts om den muntligen inför rätten eller skriftligen.
Vidare ska digitala fullmakter kunna användas även i domstolsärenden, utsökningsmål, mål om betalningsföreläggande och handräckning samt ärenden om inskrivning och lantmäteriförrättning. De kan även utan lagändring användas i förvaltningsdomstol.
Tack vare denna digitalisering av domstolsprocessen kommer nu kommunikationen med domstolen kunna ske på ett smidigare och mer effektivt sätt.
[1] Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG, i den ursprungliga lydelsen.