Hyresrätt och skadestånd för personskada – Frågor om ersättning vid personskada i samband med mögelskadade hus
Att fukt och mögel i inomhusmiljöer ofta är hälsofarligt är välkänt. World Health Organization (”WHO”) har konstaterat ett vetenskapligt samband mellan vistelse i så kallade ”sjuka hus” och personskador. [Not 1] Man talar om ”Sick building-syndrome” (”SBS”). Människor som drabbas uppvisar olika symptom med olika svårighetsgrad.
Den hyresgäst som lider skada på grund av lägenhetens skick har en lagstadgad rätt att begära ersättning för sina skador. En förutsättning för att ersättning ska utgå är dock att den skadelidande kan visa ett orsakssamband mellan skadan och inomhusmiljön, vilket kan vara problematiskt vid SBS då liknande symptom kan uppkomma av många olika orsaker. Detta leder till en situation där hyresgästen har en principiell rätt att begära skadestånd, men på grund av bevissvårigheter har en begränsad möjlighet att faktiskt få ersättning.
Hyreslagen
Under hyresperioden har hyresvärden som utgångspunkt att hålla bostadslägenheten i gott skick och att med skäliga tidsmellanrum ombesörja sedvanligt underhåll, 12 kap. 15 § jordabalken. Av JB 12 kap. 16 § framgår att hyresgästen har rätt till ersättning om hyresvärden inte uppfyller sin underhållningsskyldighet, eller om lägenheten skadas utan att det är hyresgästen som orsakat skadan.
Hyresgästen har rätt till ersättning för såväl sak- som personskada, om hyresvärden inte visar att bristen inte beror på hans försummelse, JB 12 kap. 11 § 4 p. Försummelse föreligger när hyresvärden känt till en brist utan att åtgärda den eller borde ha upptäckt den genom erforderlig tillsyn, liksom när hyresvärden själv har vållat bristen eller har underlåtit att övervaka och kontrollera en anlitad persons arbete. [Not 2]
Nu gällande rätt och praxis m.m.
Vid förekomsten av mögelskador i en bostadslägenhet har hyresgästen således en principiell rätt att begära ekonomisk ersättning för all typ av skada till följd av möglet, förutsatt att hyresvärden inte visar att bristen inte beror på hans försummelse. Även om hyresvärden misslyckas med att exculpera sig måste dock hyresgästen visa orsakssambandet mellan mögelförekomsten och personskadan. Vid svårigheter att bevisa orsakssambandet påverkas även möjligheten att få ersättning via sitt försäkringsbolag. I praxis har det emellertid utvecklats en bevislättnadsregel, för de fall full bevisning inte kan åstadkommas, som innebär att det anses tillräckligt att den skadelidande gör orsaken till skadan klart mera sannolik. [Not 3]
Rättsfallet NJA 2002 s. 213 används här för att illustrera de processuella svårigheterna. Målet handlade om ett fuktskadat duschrum och hyresvärdens skadeståndsansvar för de skador som hyresgästen lidit till följd av fuktskadorna. Hyresgästen anförde att han och hans inneboende drabbats av flera fysiska besvär, bland annat kronisk hyperkänslighet för mögelexponering, samt att all egendom i lägenheten kontaminerats och behövde slängas, det vill säga även sakskada. I målet tillämpade både tingsrätten och hovrätten bevislättnadsregeln. Tingsrätten fann att det i målet inte visats någon annan sannolik orsak till hyresgästens besvär än mögelförekomsten i lägenheten, och beslutade att hyresvärden var skyldig att ersätta hyresgästen. Hovrätten, som menade att det fanns flera andra tänkbara förklaringar till hyresgästernas besvär än att dessa orsakats av just förekomsten av mögel i duschrummet, lämnade kärandens talan utan bifall.
HD, som hade att pröva hyresvärdens försumlighet, konstaterade inledningsvis att den utredning som förebragts i målet talade för att hyresgästernas besvär var relaterade till de sanitära problemen i lägenheten och att besvären sannolikt berodde på förekomsten av mögel. Det framstår som att även HD tillämpat bevislättnadsregeln, utan att för den sakens skull uttala sig om beviskravet var uppnått. HD ogillade dock käromålet med anledning av att hyresvärden inte befanns försumlig.
Som rättsfallet visar är uppgiften att bevisa ett orsakssamband mellan en specifik fuktskada och personskada förknippatmedsvårigheter.[Not4] SymptomenvidSBSvarierarmellandesomdrabbas.Astmaliknandesymptom, huvudvärkochtrötthetärendelavdesymtomsomärkända.[Not5] Dethandlarsåledesomsymptomsomkan uppstå inte enbart av SBS. Till detta hör att det vid förekomsten av fukt inte sällan förekommer även andra bakterier somkanorsakasjukdom.[Not6] Dettaledertillattfråganomkonkurrerandeskadeorsakerblircentralviden prövning av orsakssambandet.
Avslutande kommentarer
Den jurist som fått i uppdrag att representera en hyresgäst som lider av SBS kommer snabbt inse problematiken i att 1) bevisa att symptomen har orsakats av en fuktskada, och 2) bevisa vilken fuktskada som orsakat symptomen – även om bevislättnadsregeln tillämpas.
En lösning vore att laborera med bevisbördans placering och gränsvärden. I NJA 2016 s. 303 ansåg Högsta domstolen att en hyresgäst hade rätt till nedsättning av hyran när halten radon i bostadslägenheten översteg det gränsvärde som Socialstyrelsen angivit som riktvärde. Radonvärdet i sig ansågs ha ägnat allvarligt och befogat obehag hos hyresgästen, vilket bedömdes som ett men i nyttjanderätten.
Ett förslag är att söka ledning i den praxis som utvecklats vad gäller radonskadade hus och låta den även återspegla sig när det gäller rätt till ersättning för person- och sakskador orsakade av mögel eller fukt. Med andra ord, att låta av myndigheter förutbestämda gränsvärden avseende högsta toleransnivåer av fukt och mögel i boendemiljöervaraavgörande.[Not7] Medensådantillämpningbegränsasintehyresgästensrättattbegära ersättning av svårigheten i att bevisa orsakssambandet. Detta får naturligtvis förutsätta att hyresgästen uppvisar något eller några av de kända symptomen och att intyg från läkare finns som anger att symptomen i vart fall talar för att mögel är orsaken. Hyresvärden har i sin tur fortsatt möjlighet att exculpera sig genom att visa att han inte varit försumlig. Ett sådant tillvägagångssätt innebär en egentligen oförändrad position för hyresvärden samtidigt som hyresgästen ges en betydande bevislättnad. En sådan tillämpning borde i vart fall öka möjligheten för hyresgästen att få ersättning från sitt försäkringsbolag.
Av: Rebecca Ahl och Sarah van der Stad, jurister på advokatbyrån DER Juridik Publicerad: 2021-11-10
Fotnoter
[1] WHO guidelines for indoor air quality: dampness and mould. World Health Organization, WHO, Geneva 2009.
- [2] Skorup, U, och Underskog, T, Hyreslagarna – Jordabalken 12 kap., lagen om uthyrning av egen bostad, hyresförhngslagen m.fl. författningar samt kommentarer, Juno, 2021, kommentaren till 12 kap. 11 § JB.
- [3] Se NJA 1977 s. 176, NJA 1981 s. 622, NJA 1982 s. 421.
- [4] Se även MÖD 1999 DM 12 för ett fastighetsrättsperspektiv. I målet krävde en fastighetsägare ersättning från
kommunen på grund av att översvämningar orsakat fuktskador och därmed hälsovådlig inomhusluft i hans hus. Prövningen fokuserade kring orsakssambandet mellan den specifika översvämningen och den fuktskada som påverkade inomhusluften. Målet prövades först i VA-nämnden som ansåg det visat att inomhusluften var skadlig. Nämnden fann det dock inte styrkt att den skadliga inomhusluften kunde hänföras till just den senaste översvämningen, och avslog kärandens talan. VA-nämndens avgörande överklagades och Miljööverdomstolen, som tillämpade bevislättnadsregeln, ansåg att käranden med hänsyn till alla omständigheter förmått göra klart mer sannolikt att skadorna var att hänföra till den senaste översvämningen än till de tidigare.
[5] Brisman, Jonas, Fukt och mögelrelaterade hälsobesvär, Internetmedicin, 2021, https://www.internetmedicin.se/behandlingsoversikter/allergologi/fukt-och-mogelrelaterade-halsobesvar/.
[6] Brisman, Jonas, Fukt och mögelrelaterade hälsobesvär, Internetmedicin, 2021, https://www.internetmedicin.se/behandlingsoversikter/allergologi/fukt-och-mogelrelaterade-halsobesvar/.
[7] Denna lösning torde kräva av försäkringsbolagen och Trafikskadenämnden att utforma direkt tillämpbara schablonbelopp avseende personskador vid SBS.