Vad innebär det att stämma någon? Så här fungerar tvistemål.

Under livets gång är det inte ovanligt att det uppstår en tvist som behöver lösas med hjälp av domstol. Kanske är du som privatperson missnöjd med en konsumenttjänst, t.ex. en hantverkares arbete, är oense med säljaren till en vara som du har betalt dyrt för eller kanske har du hamnat i en dispyt med din arbetsgivare? Kanske driver du företag och har problem med en kund, en leverantör eller din hyresvärd? Då kan det vara aktuellt att driva tvisten till domstol, något som med vardaglig terminologi ofta kallas för att stämma någon.

Ett av de allmänna domstolarnas uppdrag är att lösa tvister mellan en eller flera parter. För att initiera en civilrättslig rättegång krävs att en av de tvistande parterna vänder sig till domstol med en stämningsansökan. Stämningsansökans innehåll sätter den juridiska ramen för tvistemålet och rätten får inte döma över annat eller mera än vad parterna har yrkat. Huvudregeln är dessutom, med vissa undantag, att väckt talan inte får ändras. Stämningsansökan är därför central för processens fortskridanden.

Stämningsansökan
Talan anses väckt när stämningsansökan har inkommit till rätten. Den som väcker talan kallas för käranden och motparten för svaranden. När domstolen har godkänt stämningsansökan och delgett svaranden, påbörjas förberedelsen av tvistemålet. Under förberedelsen klarläggs bl.a. parternas yrkanden, invändningar och vilken bevisning som parterna avser åberopa med mera. Kärandens yrkanden och dennes grund för talan kallas för käromål. Eftersom domstolen ska verka för ett snabbt avgörande utreds också om det finns förutsättningar för förlikning. När tvisten är förlikningsbar kallas det för ett dispositivt tvistemål. Om parterna samtycker kan domstolen, i dispositiva tvistemål, också besluta om särskild medling. Förberedelsen sker vid sammanträde eller genom skriftväxling. Efter förberedelsen är det dags för huvudförhandling.

Huvudförhandling
Huvudförhandling hålls i en av domstolens rättegångssalar. Under huvudförhandlingen presenteras parterna sin talan (sakframställning), bevisning läggs fram (bevisupptagning) och parterna får tillfälle att plädera för sin sak (slutanföranden). Huvudförhandlingen är muntlig och domen får endast grundas på det processmaterial som tas upp under huvudförhandlingen. Målet avgörs sedan efter överläggning mellan domstolens ledamöter. När ledamöter har nått konsensus meddelas vem av parterna som har vunnit målet. En tvistemålsdom får överklagas inom tre veckor.

Under vissa förutsättningar kan tvistemål även avgöras utan huvudförhandling. Exempelvis behövs ingen huvudförhandling om käromålet medges, återkallas eller efterges. Talan kan också avskrivas, vilket är vanligt om parterna t.ex. har ingått förlikning utanför domstolsprocessen. Rätten kan också avvisa en talan om det föreligger ett rättegångshinder. Förenklat är rättegångshinder olika omständigheter som innebär att väckt talan inte kan prövas i sak. Viktigt att veta är rätten får meddela tredskodom i dispositiva tvistemål, om någon av parterna uteblir från förhandling eller om svaranden underlåter att svara på käromålet. Den som drabbas av en tredskodom kan inom en månad ansöka om återvinning. Om återvinning beviljas tas målet upp igen och handläggningen fortsätter från det att frågan om tredskodom först kom upp.

Alternativ tvistelösning
Ett alternativ till domstolsprocessen – som normalt är mindre kostsamt och mindre tidskrävande – är olika former av privat rättskipning. Det kan t.ex. röra sig om privatledd förlikning, medling eller ett skiljeförfarande. I en del tvister kan parterna också nå en lösning med stöd av olika tvistlösningsnämnder, exempelvis. hyres- och arrendenämnden eller skatterättsnämnden.

Behöver du hjälp med en tvist?