Ett företag som har svårt att betala sina skulder vartefter de förfaller (gäldenären) kan ansöka om egen konkurs. Likaså kan en fordringsägare (borgenär) som vill få betalt ansöka om att gäldenären ska försättas i konkurs. Det är vanligt att det uppstår en tvist mellan en konkurssökande borgenär och den gäldenär som är föremål för ansökan. Typiskt sett är parterna oense i fråga om gäldenären verkligen är insolvent eller om borgenären har en giltig fordran. Gäldenärens egen ansökan om konkurs kan också ge upphov till tvister, till exempel om det råder oenighet inom eller mellan styrelse och ägarkrets i fråga om den rätta vägen framåt för bolaget.
Vid en konkurs tar en konkursförvaltare gäldenärens tillgångar i anspråk för betalning av borgenärernas fordringar. När konkursboets tillgångar ska fördelas till borgenärerna kan det uppstå tvister om vem som har bättre rätt till viss egendom eller om viss egendom omfattas av separationsrätt. Det är också vanligt med tvister om olovliga värdeöverföringar, återvinning av tillgångar och i frågor om personligt betalningsansvar.
Tvist om separationsrätt innebär att en eller flera parter gör anspråk på att egendom ska separeras, så att den inte ingår i konkursboet, utan i stället ska lämnas ut till den eller de som framställer anspråket. Det kan exempelvis handla om egendom som påstås tillhöra någon annan på grund av leasingavtal, kreditförsäljningsavtal med återtagandeförbehåll eller kommissionsavtal. Tvister kan också uppstå kring egendom som har sålts före konkursen men fortfarande finns i lager hos gäldenären eller hos en tredje part.
Olovliga värdeöverföringar är händelser som minskar ett bolags förmögenhet, men som saknar rent affärsmässig karaktär för bolaget. Typiskt sätt rör det sig om transaktioner där prestation och motprestation inte står i rimligt förhållande till varandra. Till exempel om gäldenären har gjort ett inköp till överpris innan konkursen eller har lämnat ett lån till ett närstående bolag som uppenbart saknar återbetalningsförmåga. Det är också vanligt att bolag har delat ut pengar till aktieägarna utan att ha tillräckligt med fria vinstmedel för att göra en lovlig värdeöverföring. Konkursboet kan göra anspråk på återbäring av det värde som har lämnat bolaget (återbäringsansvar). Saknas återbäringsförmåga kan konkursboet framställa ett anspråk mot de personer som har medverkat till en olovlig värdeöverföring, och kräva att de ska täcka den brist som inte kan täckas genom återbäring.
Ett aktiebolag drivs som huvudregel utan personligt ansvar för styrelse och ägare. Ägarnas risk är begränsad till insatt aktiekapital. För att aktiebolag som företagsform inte ska kunna missbrukas finns det borgenärsskyddsregler i aktiebolagslagen. Bland annat regler om personligt betalningsansvar vid så kallad kritisk kapitalbrist.
Styrelsen i ett aktiebolag har en skyldighet att låta upprätta en kontrollbalansräkning vid misstanke om kritisk kapitalbrist. Det är vanligt att tvister uppstår i olika frågor som rör styrelsens handlingsplikt. Tvister kan även uppstå kring värderingen av bolagets tillgångar i en kontrollbalansräkning eller om tidpunkten för fordrans uppkomst faller inom styrelseledamöternas medansvarsperiod.
I svensk rätt finns det inte någon lagregel som ålägger styrelsen i ett insolvent aktiebolag en uttrycklig plikt att försätta bolaget i konkurs. Men det kan vara skadeståndsgrundande att driva en insolvent verksamhet vidare, eftersom det finns en överhängande risk för att den fortsatta driften medför en förmögenhetsminskning för bolaget, till förfång för bolagets borgenärer.
Ett insolvent aktiebolag drivs i väsentlig mån vidare på borgenärernas risk, och styrelsen måste agera för att minimera den skada som borgenärerna riskerar att drabbas av. Denna skyldighet grundar sig i den allmänna skadeståndsrätten. Ett visst risktagande är dock acceptabelt i all affärsverksamhet och om det är försvarligt att driva en insolvent verksamhet vidare kan styrelsen inte hållas ansvarig.
Det är vanligt att det råder oenighet mellan gäldenärsbolaget och en eller flera borgenärer i fråga om det är lämpligt att inleda en företagsrekonstruktion och, om en företagsrekonstruktion inleds, hur länge det är lämpligt att låta rekonstruktionen fortgå. Dessa frågor kan prövas i domstol och det är möjligt för en part att försvara sin egen ståndpunkt och invända mot annans.
Under en företagsrekonstruktion kan tvister också uppstå i flera andra frågor. Till exempel om värderingen av gäldenärens tillgångar är skälig, om indelningen av borgenärer i olika rösträttsgrupper vid en skulduppgörelse (planförhandling) är rimlig samt tvister som rör innehållet i eller fastställandet av en rekonstruktionsplan.
För oss är det viktigt att uppnå en lösning som är i våra klienters bästa intresse och som skyddar deras rättigheter och ekonomiska intressen.
Varje insolvensrättsligtvist är unik. Därför börjar vi varje ärende med en noggrann analys och genomgång av klientens behov och mål innan vi sätter upp en strategi.
Oavsett tvistens omfattning och karaktär är vi på DER Juridik alltid redo att möta de utmaningar som våra klienter står inför. När du väljer DER Juridik får du inte bara tillgång till vår erfarenhet och expertis utan även en personlig och dedikerad ansats. Genom hela processen kommer vi att uppdatera, vägleda och ge råd baserat på väl genomtänkta rättsutredningar och strategiska överväganden. Vi erbjuder noggrannhet, hängivenhet och resultat.
Vi ser fram emot att tillvarata dina intressen!